Jag ber om ursäkt för förra blogginlägget, ”dagen då jag nästan fick till det”. Jag vet det var hemskt och inte kul alls. Det var billig, smutsig sexhumor till 95% och absolut inte snygg sarkasm. Ska försöka att inte försöka vara rolig när jag inte är arg. Varför jag sparar det är pga. 3 anledningar.
Jag vill behålla ett exempel för hur jag inte ska vara.
”bloggen” skall inte redigeras i onödan, detta är ren flödesskrivning.
jag vet inte hur man tar bort det.
Jag vill ändå inte vara för hård med mig själv och ger inlägget tre solar av tio möjliga fåtöljer. Detta på grund av några få i mina ögon lyckade skämt och att jag bjöd en aning på mig själv. Ingvar Oldsberg, Bert Karlsson och bilboskämtet var dom enda som egentligen var i närheten till stilren humor. I bilboskämtet var kopplingen mellan spindlar och flatlöss kanske otydlig, jag vet inte.
Summering: läs inte inlägget dagen då jag nästan fick till det, det är inte värt det och jag skäms lite. Får se om jag lyckas bättre nästa gång. Undra förresten om den här ursäkten är nödvändig att skriva, har jag några läsare tro?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag läser men jag hoppas att ditt ragg inte gör det ^^
alltså herregud tror du verkligen att det var en riktig historia? det värsta är att du är itne den första som tror det, vad tror folk om mig egentligen? hahaha jaja verkar som att man ses som patetisk av omvärlden men det är vel iofs inte något att skämmas över.
Skicka en kommentar