Då var man bloggare. (pinsamt?)

Ja fyfan. får man svära här förresten? Nävermind vi lär ju märka. nu har jag alltså jort mig en blogg. Inte för att jag antar att någon annan är intresserad av att läsa om vad jag har jort idag utan mer som en kul ide. Jag satt och disskuterade lite med en kompis eller två på msn om bloggare och då fick jag en ide: undra om jag kan krossa bloggkulturen innifrån? Vi får vel se om jag är skarp och ihärdig nog.
Under disskussionen kom ordet professionell bloggare upp. Jag kände demonerna komma över mig när jag började tänka på kenza, linda rosing och blondiebella m.m. Helt otroligt att det kan kallas ett jobb? Jag menar vad är det dom gör egentligen? Skriver en dagbok som till 90% handlar om deras shoppingrundor, desperate housewifes (som troligen alla som läser bloggen redan har sett och vet precis allt om) och deräs jävla smink. Är det verkligen bara jag som tycker att det är pinsamt att så många läser deras bloggar? Fins det verkligen så många idioter som ser upp till dessa intelligensbefriade dagdrivare? Att dom har fått så många läsare att företag betalar tusentals kronor i månaden för att dessa "professionella bloggare" ska lägga upp reklam för deras nya pumps och långkalsonger, det är för mig helt obegripligt. Herregud, dagbok var någonting småtjejjerna höll på med när dom var 15 och nyss lärt sig skriva.
Jag hoppas att jag får 100000 miljoner läsare och bloggarmaffian efter mig, kenza hoppar fram bakom ett hörn och smäller en klackesko i bakhuvvet på mig, svart med rosa rosett jköpt på mondo för 799:- I samma tilfälle kommer linda rosing med sina nya kinder och en vass kommentar i stil med: "Så går det när man bråkar med oss GIRLS". Sen så går hon därifrån, lämnar mig blödande på trottoaren med stjärten vickande och brösten upppushade till hakan. På vägen hem möter dom blondiebella och hon utbrister i tårar: "sorry girls jag kom lite sent, liksom jag ba kunde inte få till mina ögonfransar". Hon hade köpt dålig mascara på kappahl för 49.90.
Medans jag ligger där och blöder, funderar på vad som hände, så var jag självklart efterklok. Det är för övrigt en sak vi killar är mycket bra på. Jag hade planen glasklar i huvvet, visste precis vad jag skulle göra nästa gång jag har lagt upp nåt känsligt på internet och mina kära vänner kommer farande med pumps, leggings och allt som hör till. Jag drar ner gylfen och lyfter fram lillen. Av ren reflex kommer alla 3 att ställa sig på knä och försöka suga av mig. Herregud det kommer se ut ungefär som när 15 kultingar slåss över 8 spenar. I paniken flyr jag hem, sätter mig på datorn och skriver ett nytt blogginlägg.
Tro nu inte att jag är en sexist på heltid. Jag gillar tjejer ibland jag också. En kompis har dock en teori som jag kan ta till mig när jag är riktigt less på modebloggare och dylikt patrask:
"allt jag nämner är baserat på en point of view, liksom gott och ont är från den ena till den andra, säger inte att vi killar är bättre men jag står redan på ena sidan, tyvärr, och sågar därför den andra"
Vart lite tunt men har tappat känslan, har lyckats få ut mina aggressioner för tilfället. Jag kommer nog troligen vara förbannat över nåt inom en snar framtid, vi får vel se ifall jag får lust att skriva ner det. Fungerar förresten utmärkt som terapi för er som inte provat, jag rekkomenderar arga bloggar och en tallrik finsk sommarsoppa.