-.-

Happ då kunde man inte sova igen, och inte kan man spela heller. gick och la mig runt tolv, somnade efter ett tag och vaknade igen halv två och sen ska man upp klockan åtta. Älska mitt liv.
Jag och brorsan har fått vår MMA utrustning nu men det var ju också 1800 kr i brunnen för jag får ju bara stryk. Smyger fram som en ninja, dansar lite smått på tårna och känner mig allmänt stark. BAM så har man en näve i nyllet och vill ropa på mamma. ”lillebror är dum, säg åt honom.”
Men det kan man ju så klart inte göra för man är ju tuff och som storebror måste man försöka visa vart skåpet skall stå. Det är ett helvete när alla är och flyttar på det hela tiden, har funderat på att göra något drastiskt så att man spikar fast det en gång för alla. Problemet är ju att alla är så kaxiga så man måste vel skjuta någon för att önskad effekt ska uppnås. Man måste jobba för pondus om man är född med min kroppshydda se. Man gör ju sitt bästa, har beställt gainers, vitaminer och allt vafan det nu kan vara. Försöker äta och träna men man ligger kvar på 4% kroppsfett, hurfan skall jag bygga muskler? Herregud snart blir ju lillsyrran starkare än mig också. Hon är förresten tuff lillsyrran, jag och brorsan sparrades lite i vardagsrummet och jag knuffade in brorsan genom dörren till hennes rum. Hon var lugn som en filbunke, skrattade och hånade oss. Hennes kompis höll däremot på att skita ner sig men det är nog ganska förståeligt, vilken 13årig tjej hade inte det när en 17åring i full mma utstyrsel faller in genom dörren? Det är dock bara bra, hoppas hon gråter sig sömns inatt och berättar för hela skolan vilka sjuka idioter syrrans bröder är så ingen pojke vågar röra henne före hon gifter sig.
Herregud nog har Betner rätt där, nog uppfostrar man tjejer på ett helt annat sätt än killar. Bryta nacken, upp och klättra vs slå i knät och få en rosa klänning och pusselipuss. Ni som inte vet vad jag snackar om kolla lite Betner på youtube, han är rolig. Iofs så har han nog världens mest patetiska jobb, snackar skit om folk 24/7 och tjänar multum. Idioti på hög nivå. Han hade gjort mer nytta som korvgubbe på fjället. Där slipper vi åtminstone höra på hans gnäll. Någon enstaka same med tillhörande renhjord kanske passerar där två gånger om året men att han får lyssna spelar ingen roll, han är döv sen 10års åldern av sin gammelfarfars jojkande. Han behöver inte ens se Betners flint för han vart blind av t-spriten han försökte rena med en möglig potatislimpa när han var 14.
Det värsta är ju att om han hade emigrerat* till fjället hade han säkert tjänat multum på att sälja korv. Han hade haft en egen sekt där uppe som bor i tält och lever på hans korv. Idioter som vallfärdar till honom bara för att få höra hans skitsnack. Blondiner som sitter där och avgudar honom och fjortisar som försöker verka smarta genom att skrika:
”så jävla sant alltså, allt du säger är så jävla sant”
Betner skulle haft en sjumiljonersvilla med jacuzzi och en ferrarri som bara står där och glänser pga brist på vägar. Ifall inte hans hejarklack och groupies bygger en åt honom. Allt detta har han tjänat ihop genom att sälja kabanoss och grillkorv som ingen egentligen vill ha.
Undra vad man tycker om det här inlägget imorrn, kände inte riktigt att inspirationen var med mig. Får fixa uppdämda agressioner till nästa gång.

Over and out.

*Du är blond va? kan inte tänka mig en brunett som inte vet vad emigrera betyder.

mix megapol, grillkorv och en tax

Nu är man lite smått förbannad igen, efter åtta timmar med mix megapol och grillkorv på jobbet. Har så mycket korv i kroppen att om jag hade konverterat till muslim hade jag nog exploderat. Att höra Katie Perry yla om sin bisexualitet och varva det med lite melodifestivalsbidrag och ”it´s raining men” gör inte min tillvaro ljusare. Vars gömmer sig Säpo? Eller FN? Detta strider tamefan mot Genèvekonventionens stadgar om tortyr och mänskliga rättigheter. Vi har då helt klart ingen kontroll över massmedia över huvudtaget.
Jag läste tidigare idag om en ”radioprofil” som hade varit med om en traumatisk upplevelse i särklass. Jag har ingen lust att återberätta artikeln så här har ni: http://www.expressen.se/husdjur/1.1395781/tax-sa-mycket.
”Det var de värsta timmarna i mitt liv.”
För er som inte ides läsa artikeln så talar han om sin tax som var på vift i 6 timmar. Artikeln får mig att fundera på två saker. Det första är hur kan någon någonstans på något vis se detta som en nyhet värd att publicera i en av de största kvällstidningarna i Sverige? Det var en HUND som hade sprungit bort och var borta i 6 timmar. Självklart det var en ”kändis” som råkade ut för detta, men kan ni förstå vilken bagatell det är? Om ni inte har bättre nyheter än såhär, ljug ihop nåt som ni annars gör. Kanske att Reinfeldt har förätit sig på sitt eget skitsnack och konverterat till världens första ärliga politiker eller att vår käre kung gräddnylle har lärt sig skriva.
Det andra jag börjar fundera över är självklart: Hur har denne radioprofil levat? 64 år gammal och detta var det värsta som hänt honom. Vem vet, han kanske föddes i studion och har aldrig sett dagsljus förr, hans mamma har troligen ammat honom tills mjölken blev pulveriserad. Han är troligen så insnöad att han inte vet vad masturbation är. Vilket för övrigt måste dra ner livskvaliten i en låda avsevärt. Att han är sportkommentator på radio med en sådan bakgrund är dock inte så konstigt, han måste ju vara världsbäst på att vara efterklok. Att sitta i sin låda och se på när elitidrottsmän/kvinnor gör fel och ge någon kommentar på det som kanske i vissa fall låter smart men i grund och botten oftast är något som till och med en blond mat Leila på crack hade kunnat räkna ut. Om detta är vad folket vill ha bevisar det bara en sak, vi har väldigt många idioter i vårt land. För att styrka min tes skulle jag vilja nämna dom som verkligen älskar vårat släkte, nationaldemokraterna.

Ursäkt angående "dagen jag nästan fick till det"

Jag ber om ursäkt för förra blogginlägget, ”dagen då jag nästan fick till det”. Jag vet det var hemskt och inte kul alls. Det var billig, smutsig sexhumor till 95% och absolut inte snygg sarkasm. Ska försöka att inte försöka vara rolig när jag inte är arg. Varför jag sparar det är pga. 3 anledningar.
Jag vill behålla ett exempel för hur jag inte ska vara.
”bloggen” skall inte redigeras i onödan, detta är ren flödesskrivning.
jag vet inte hur man tar bort det.

Jag vill ändå inte vara för hård med mig själv och ger inlägget tre solar av tio möjliga fåtöljer. Detta på grund av några få i mina ögon lyckade skämt och att jag bjöd en aning på mig själv. Ingvar Oldsberg, Bert Karlsson och bilboskämtet var dom enda som egentligen var i närheten till stilren humor. I bilboskämtet var kopplingen mellan spindlar och flatlöss kanske otydlig, jag vet inte.
Summering: läs inte inlägget dagen då jag nästan fick till det, det är inte värt det och jag skäms lite. Får se om jag lyckas bättre nästa gång. Undra förresten om den här ursäkten är nödvändig att skriva, har jag några läsare tro?

Dagen jag nästan fick till det.

Jaha då satt man här och kan inte sova, än en gång. Ska upp på jobbet klockan 7 och råkar vara pigg som en lärka. Inte är jag speciellt förbannad heller men kan berätta om en rätt kul sak som hände för någon helg sen.
Det var en fin söndagsmorgon i november och vädret var milt, inte mer än 16-17 minus. Jag och en tös rörde oss vinglade och hickande mot hennes lya. Enda tanken som existerade i mitt halvt bedövade huvud var: ”ÄNTLIGEN ska jag få till det!”.
Väl framme så slängde vi oss i hennes soffa och till min stora besvikelse slår hon på TVn och säger att hon vill kolla advokaterna på tv4+. Nedslagen och besviken sätter jag mig ner bredvid henne på soffan och börjar fundera på en plan. Efter en stund mumlar jag försiktigt att det var värst vad det var varmt och tar av mig tröjan. Jag sätter mig med armen runt hennes nacke och spänner mig, hoppas att hon kanske känner en muskel. Istället frågar hon ifall jag behöver gå på toa och nickar mot en halvskymd dörr i hallen. Jag svarar att jag hellre rör mig mot sovrummet och hon skuttar fnissande dit med mig i hasorna. Sen så har jag en blackout..
Det nästa minnet jag har var att vi legade i sängen och kelade, förspel tror jag det kallas i fjollträsk. Byxor ramlade mot golvet och då upptäcker jag att min nemesis och mardröm var på besök, vinballen. Jag rycker och sliter, smiskar och slår men ingenting hjälper. Som den gentleman man är så låter man inte sina egna bekymmer gå ut över andra så jag försöker göra det bästa av situationen. Jag släpper lös tornadotungan och låter den jobba, självförtroendet är på topp igen och jag känner att det går riktigt bra. Efter tre minuter hör jag ett välkänt ljud som vanligtvis brukar framkallas av farbröder i 50årsåldern med trånga luftpassager. Men inte den här gången. Det var min kära motpart som hade somnat. Jag blir förbannad och tänker att bättre kan jag och fortsätter en minut till, före jag också slocknar.
Efter en tid som jag uppskattar till ungefär tre timmar så drömmer jag att jag är och snorklar i Medelhavet då plötsligt en mussla greppar tag om näsan på mig och försöker äta upp den. Jag får ingen luft och vaknar. Omtöcknad öppnar jag ögonen och försöker utvärdera situationen. Vad jag får se liknade vid första anblick en ond skog, fick för mig att Bilbo och tretton dvärgar skulle springa förbi när som helst med ett gäng spindlar hack i häl. Allt jag såg var spindlarna. Jag märker att jag sitter fast. Limmad? I panik börjar jag rycka och slita så jag trodde att näsan skulle gå samma väg som herr Jacksons gjorde, men turen var med mig och jag slet mig lös. Nu börjar jag förstå vad jag satt fast i, fasttorkad. Med stor nyfikenhet i sinnet låter jag blicken försiktigt glida över magen och vad får jag se? En punkare i 35års åldern med hängpattar och antydan till mustasch. Så illa var det dock inte, hon såg rätt bra ut om man jämför med en padda i läppstift, en överkörd bäver eller Bert Karlsson. Gårdagens minnen börjar uppenbara sig, en i taget och sakta men säkert. Det var inte hon jag gick till sängs med? Tänker jag medan fumlar mig ur sängen. Jag sätter mig upp och försöker orientera mig fram till närmsta kran. Jag ser något som ser ut att vara ett kök och börjar stappla mig dit. Det är då lukten slår mig som en slägga i näsan. Under natten har diverse kroppsvätskor krupit sig upp i mina näsborrar och lukten jag kände kan liknas vid uringlaserade räkor som har fått ligga ute i solen i några timmar för länge en varm julidag. Jag kommer fram till köket letar febrilt efter en tillbringare eller dylikt. Jag hittar en smutsig kaffekanna och fyller den med 2 liter vatten som jag dricker upp snabbare än Ingvar Oldsberg kan förstöra ditt goda humör. Allteftersom fler minnen gör sig tydligare så gör sig också depressionen det, vinballe igen? Jag smyger ut ur lägenheten som om jag vore catwoman med fårskinnstofflor och lunkar sedan hem med gråten i halsen.
Jani en alldeles för lång historia senare sitter man fortfarande här alldeles för pigg. Klockan har hunnit bli två och jag är less på att skriva. Natti

Och inte kan man sova...

Jaha då sitter man på datorn en sömnlös natt igen. Skillnaden är bara att nu har jag en blogg. Mitt liv är fulländat...
Iaf, jag legade och funderade på hur det kommer bli när man blir gammal och hamnar på ålderdomshem. Fyfan vad hemskt. Tänk er att sitta där i sin ensamhet och rulla tummarna, vilket du endast kan göra om du är en av de lyckligt lottade med en gnutta motorik kvar. En dag kanske du tänker liva upp stämningen lite, du tänker kanske flirta lite med Brunhilde 78 som du har spanat in ett tag. Hon sitter som vanligt i sin rullstol i ett hörn och dreglar en aning på vänster axel. Hon må vara 78 men hennes höfter ser inte ut att vara en dag äldre än 70, yummy. Hon är inflyttad från skåne men det gör ingenting för hon kan inte prata ändå.
Ok tänk dig följande scenario, du sitter och spelar monopol med Ove 73 som inte har lyckats köpa en enda gata på de 5 åren ni har tillbringat tilsammans. Då får du för dig att samla mod. Du går fram och försöker lägga in en stöt på Brunhilde. Du lägger armen om henne och säger: "Schka wi älschka?"
Du har inget talproblem och du är inte full, du snackar som du gör för att du inte riktigt har hunnit tugga färdigt förra klunken farmarbiff som du har fått levererad färdigtuggad och kall i en återanvänd fryspåse. Även om hon nappar så har du ingen aning om det.
Hur jag än tänker på det så känns det som att jag klarar mig nog utan det, lev snabbt och dö i tid.
Om tre och en halv timma ska man vara i skolan, det är ju också ett jävla sätt att fördriva tiden på. Man går dit och lyssnar på genomgångar som man inte hänger med i, sen lovar man att plugga hemma men när man kommer hem har man inte tid. Man har ju viktigare saker för sig, tex blogga, bajsa och kolla på någonn avdankad hollywoodskådis som försöker sälja något som ingen vill ha på twins. Och mitt i allt så går man till skolan, helt utan några onda avsikter, och då ska man göra prov i något ämne man inte ens visste att man läste, eller skriva en uppsats om något man inte bryr sig om. Ja herregud, och allt för något betyg som inte har någon betydelse om man ändå vet att man hamnar på nån parkbänk i Polen till slut. Det värsta är ju att de som verkligen får några betyg som de har användning för har inte förtjänat dom. Det är fusklappar till höger och vänster, rövslickeri så att dom kommer hem med bruna tungor varenda dag. Visst det ser jättebra ut på pappret men vänta ett år och testa vad dom kan då. Dessutom, vem vill att middan ska smaka lärarstjärt varenda dag?
Man försöker med högskolan efter nåt år, gör högskoleprovet och märker att man ligger på en 14 årings intelligensnivå. Man skiter i utbildningen, tar ett lastbilskort och får ut 25k i handen varje månad. Eller så hamnar man som fiskrensare i norge. "Det är så bra betalt, och norska kronan är mer värd än svenska."
Jo men en pizza i norge kostar en halv dagslön. Nä nog är det bara boka plats i polen på nån bakgata, det är säkerhet för då vet man iaf vad man får.
Jaha då var jag kurerad än en gång, helt otroligt var man blir lugn å fin av bloggande. Lika att försöka sova igen, natti.

Då var man bloggare. (pinsamt?)

Ja fyfan. får man svära här förresten? Nävermind vi lär ju märka. nu har jag alltså jort mig en blogg. Inte för att jag antar att någon annan är intresserad av att läsa om vad jag har jort idag utan mer som en kul ide. Jag satt och disskuterade lite med en kompis eller två på msn om bloggare och då fick jag en ide: undra om jag kan krossa bloggkulturen innifrån? Vi får vel se om jag är skarp och ihärdig nog.
Under disskussionen kom ordet professionell bloggare upp. Jag kände demonerna komma över mig när jag började tänka på kenza, linda rosing och blondiebella m.m. Helt otroligt att det kan kallas ett jobb? Jag menar vad är det dom gör egentligen? Skriver en dagbok som till 90% handlar om deras shoppingrundor, desperate housewifes (som troligen alla som läser bloggen redan har sett och vet precis allt om) och deräs jävla smink. Är det verkligen bara jag som tycker att det är pinsamt att så många läser deras bloggar? Fins det verkligen så många idioter som ser upp till dessa intelligensbefriade dagdrivare? Att dom har fått så många läsare att företag betalar tusentals kronor i månaden för att dessa "professionella bloggare" ska lägga upp reklam för deras nya pumps och långkalsonger, det är för mig helt obegripligt. Herregud, dagbok var någonting småtjejjerna höll på med när dom var 15 och nyss lärt sig skriva.
Jag hoppas att jag får 100000 miljoner läsare och bloggarmaffian efter mig, kenza hoppar fram bakom ett hörn och smäller en klackesko i bakhuvvet på mig, svart med rosa rosett jköpt på mondo för 799:- I samma tilfälle kommer linda rosing med sina nya kinder och en vass kommentar i stil med: "Så går det när man bråkar med oss GIRLS". Sen så går hon därifrån, lämnar mig blödande på trottoaren med stjärten vickande och brösten upppushade till hakan. På vägen hem möter dom blondiebella och hon utbrister i tårar: "sorry girls jag kom lite sent, liksom jag ba kunde inte få till mina ögonfransar". Hon hade köpt dålig mascara på kappahl för 49.90.
Medans jag ligger där och blöder, funderar på vad som hände, så var jag självklart efterklok. Det är för övrigt en sak vi killar är mycket bra på. Jag hade planen glasklar i huvvet, visste precis vad jag skulle göra nästa gång jag har lagt upp nåt känsligt på internet och mina kära vänner kommer farande med pumps, leggings och allt som hör till. Jag drar ner gylfen och lyfter fram lillen. Av ren reflex kommer alla 3 att ställa sig på knä och försöka suga av mig. Herregud det kommer se ut ungefär som när 15 kultingar slåss över 8 spenar. I paniken flyr jag hem, sätter mig på datorn och skriver ett nytt blogginlägg.
Tro nu inte att jag är en sexist på heltid. Jag gillar tjejer ibland jag också. En kompis har dock en teori som jag kan ta till mig när jag är riktigt less på modebloggare och dylikt patrask:
"allt jag nämner är baserat på en point of view, liksom gott och ont är från den ena till den andra, säger inte att vi killar är bättre men jag står redan på ena sidan, tyvärr, och sågar därför den andra"
Vart lite tunt men har tappat känslan, har lyckats få ut mina aggressioner för tilfället. Jag kommer nog troligen vara förbannat över nåt inom en snar framtid, vi får vel se ifall jag får lust att skriva ner det. Fungerar förresten utmärkt som terapi för er som inte provat, jag rekkomenderar arga bloggar och en tallrik finsk sommarsoppa.